Det här handlar matleveranserna om till våra äldre

Vad handlar matleveranserna till äldre om?
Det handlar om att Region Norrbotten som i dag levererar mat till våra äldre har sagt upp samarbetsavtalet med Luleå kommun från och med år 2019. Det innebär att vi måste söka en ny samarbetspart – i det här fallet Piteå kommun – som kan leverera bra, näringsrik och kvalitetssäkrad mat i den volym vi behöver, 745 000 portioner per år.

Socialförvaltningen i Luleå (som äger matfrågan till äldre) har tidigare försökt få till stånd en gemensam matproduktion med barn- och utbildningsförvaltningen men inte lyckats, varför?
Barn- och utbildningsförvaltningen är beroende av varm matproduktion medan kyld mat är det enda alternativet för socialförvaltningen. Det skulle krävas omfattande ombyggnationer i socialförvaltningens mottagningskök för att kunna övergå till varm matproduktion och det är inte ett alternativ på grund av de stora kostnader som det medför.

Varför kan inte Luleå kommun laga maten till våra äldre själva?
Vi har inte den sortens kök som klarar av att producera den stora mängden mat som behövs. Att bygga ett eget produktionskök kostar cirka 87 miljoner kronor i bara investeringskostnader och därutöver tillkommer personal-, mat- och driftskostnader. En kostorganisation skulle kosta mellan 30-45 miljoner kronor per år. Detta är pengar som inte finns i dag utan måste tas från äldreomsorgen.

Hur fungerar matleveranserna i dag?
I dag levererar Region Norrbotten mat från Sunderby sjukhus till våra äldre i hemtjänsten och i vård- och omsorgsboenden. Vi får kyld mat som värms i hemmet på samma sätt som den värms i mottagningsköken i våra vård- och omsorgsboenden.

Finns det ingen annan matproducent i Luleå som kan tillgodose kommunens behov av matleveranser?
Frågan utreddes i en förstudie under 2015-2016 och då konstaterades att ingen extern aktör kunde klara de kvalitetsmässiga krav som ställs när det gäller exempelvis specialkost som är en förhållandevis stor del av den totala måltidsproduktionen. Vi kan inte se att något har förändrats och därför blir svaret nej, inom kommunen finns inga aktörer som har kapacitet att klara av kommunens behov av 745 000 portioner kyld mat per år just med tanke på specialkost och de stora volymerna.

Varför ingår Luleå kommun ett samarbete med Piteå kommun och inte med någon av de andra kustkommunerna?
I Öjebyn finns ett av landets modernaste produktionskök för kyld matproduktion och här finns också kapacitet att utöka produktionen i den omfattning som skulle täcka Luleå kommuns behov. Produktionsköket levererar välsmakande, näringsriktig och kvalitetsmässigt bra mat och har en väl fungerande kostorganisation med utbildad kökschef, kockar och dietister. De använder också närproducerade råvaror vilket är bra för miljön och det gynnar våra lokala jordbrukare i Norrbotten.

Vad innebär samarbetet med Piteå kommun i korthet?
Ett samarbete med Piteå innebär bland annat att kommunerna skapar en gemensam nämnd för samverkan. Nämnden ska stå för leveransen av måltider, producerade vid Öjebyns produktionskök, till socialförvaltningen i Luleå och Piteå. Samverkansområden kan även handla om gemensam kvalitetsuppföljning, avvikelsehantering och kompetenshöjande åtgärder som gemensamma utbildningsinsatser. Det kan även bli aktuellt att bedriva olika utvecklingsaktiviteter inom kostområdet.

Måste Öjebyns produktionskök byggas om för att klara leveranserna till Luleå kommun?
Produktionsköket behöver till viss del byggas om för att klara Luleås behov. I dagsläget finns en preliminär kalkyl för ombyggnationerna. När avsiktsförklaringen är undertecknad och projektet går in i en genomförandefas kan fördjupade och exakta kostnader tas fram. Kostnaden för en omställning av produktionsköket tas initialt av Piteå kommun men ligger som grund för hur portionspriser räknas fram.

Kommer maten som levereras från Piteå till Luleå att verkligen hållas färsk under transporten?
Ja, det kommer den. Den packas på ett sådant sätt att kylkedjan hålls intakt och varje steg i processen är kvalitetssäkrad. Maten levereras tre gånger i veckan i miljövänliga bilar. Det är lika många gånger som den transporteras i dag från Sunderbyn.

Vad blir det för miljöpåverkan när maten ska transporteras mellan Piteå och Luleå?
Det blir en längre transportsträcka från Öjebyn till slutlig mottagning i Luleå jämfört med dagens körsträcka från Sunderbyn. De åtgärder som är möjliga att vidta för att minska den negativa miljöbelastningen kommer att göras, till exempel genom att välja miljöbilar. Miljöfrågorna har kartlagts översiktligt under förstudien och kommer att utredas vidare efter att avsiktsförklaringen undertecknats.

Är priset per matportion lägre eller högre jämfört med det kommunen betalar i dag?
Våra preliminära beräkningar visar att portionspriserna kommer att bli lägre jämfört med de portionspriser som vi har i dag.

Hur många rätter får våra äldre välja mellan om maten tas från Öjebyn?
Våra äldre får välja mellan fyra olika rätter i stället för den enda rätt som serveras i dag. Valmöjligheten är en viktig kvalitetsfråga.

Det sägs att maten som levereras från produktionskök inte håller en jämn kvalitet?
Det stämmer inte. Maten från Öjebyn lagas av professionella kockar och är kvalitetssäkrad från inköpen av råvaror och genom hela produktionen. Luleå kommuns ansvar och viktiga uppgift är att säkra transportdelen så att kylkedjan hålls intakt och att maten slutbereds på rätt sätt. Det finns inget stöd för att äldre i Piteå skulle vara missnöjda med den mat som levereras från produktionsköket. Undersökningar visar också att Luleå kommuns äldre är nöjda med maten som de får i dag. Gå gärna in på kommunens Instagram och följ Äldre i Luleålänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att bilda dig en egen uppfattning.

Det påstås att det finns en trend i Sverige att många kommuner går från centralkök till tillagningskök?
Det är en sanning med modifikation. Det finns en trend inom förskolan och skolan att man går mot tillagningskök. Förutsättningarna vad gäller mat till yngre och äldre skiljer sig åt vilket gör att lösningarna ser olika ut. Inom äldreomsorgen finns ingen trend att man går mot tillagningskök. Luleå kommun har genom Sweco intervjuat elva kommuner och av dessa är det bara två kommuner som har tillagningskök för äldreomsorgen, resterade har produktions- och mottagningskök.

 Detta inlägg finns i sin helhet på Luleå kommun (Nyheter) hemsida http://www.lulea.se/

DELA