Isskåpen – en svalkande historia

Vi har precis lämnat den varmaste julimånaden sedan SMHI började sina mätningar för 260 år sedan… En del har njutit av värmen medan andra har längtat till svalare tider. Undertecknad tillhör den senare kategorin och därför kommer detta blogginlägg att handla om isskåp – kylskåpets föregångare.

Att konservera mat med kyla är ingen ny uppfinning. Detta vittnar alla förvaringsgropar och jordkällor runt om i landet om. Men att systematiskt kyla ner matvaror och drycker i skåp med isblock var en uppfinning som såg dagens ljus i början av 1800-talet. Då ska en ung man vid namn Thomas Moore ha konstruerat en enkel variant av isskåp för att frakta smör mellan Maryland och Washington D.C. i USA. Idén imponerade till och med på dåvarande president Jefferson som åkte ut till Moores gård för att inspektera uppfinningen. Idén spred sig och resulterade i produktion av isskåp i den västliga världen. Skåpen blev vanligare under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Isskåpen var dock inget som fanns i var mans hem utan bara i de mer välbeställda, borgliga bostäderna, i städerna. Efter andra världskriget blev det allt vanligare med mekaniska kylskåp.

Ett av två isskåp som finns i Norrbottens museums föremålssamling. Skåpet har en gång ägts av konsul Albert Petterson och hans familj i Luleå.
Foto: Åke Åström © Norrbottens museum

Isskåpen
Isskåpen var tillverkade i trä utvändigt och klädda med plåt invändigt. De såg ut ungefär som ett kylskåp, med hyllor för matförvaring. Upp- eller nertill staplades isblock och det fanns ett avrinningshål nertill där smältvattnet rann ut.

20180726_083728_d_2_finish_size_clon_ 1

Isskåpet Temperator ansågs höra till de bättre på marknaden. Detta skåp tillhör också museets föremålssamling. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Nymodernigheten försågs ofta med bruksanvisning, så också isskåpet ovan. På insidan av skåpsluckan kan man se följande instruktioner:

20180726_083654redsizecontrast

Instruktioner fastlimmade på insidan av skåpsluckan. Foto:  Jannica Grimbe © Norrbottens museum

Många isskåp var dekorationsmålade för att likna marmor. Bland de bättre isskåpen nämns märkena ”Svenske” och ”Temperator”. Båda dessa skåp hade isbehållaren överst vilket gav bäst kylegenskaper. Från isbehållaren leddes smältvattnet ned längs skåpets båda sidoväggar till uppsamlingskärlet längst ner i skåpet. Smältvattnet bidrog på detta sätt till en jämnare fördelning av kylan i skåpet.

_8010013red456

Isbehållaren högst upp i skåpet bestod av galvaniserad plåt och hade små hål på sidorna som smältvattnet kunde rinna ut igenom. Behållaren var löstagbar så att den kunde tas ut och rengöras. Foto: Jannica Grimbe © Norrbottens museum.

Isupptagning och förvaring
Isen till isskåpen sågades upp i ca 50x50cm stora block ur sjöar och älvar om vintern med vanlig stocksåg. De lades därefter i stora högar, helst på torra sol-och vindskyddade platser. Högarna täcktes sedan med tjocka lager sågspån eller torvjord. Detta fungerade som isolering för att bevara isen under hela året. På en del platser förvarades isen också i ishus. Dessa byggdes med dubbla väggar för att ha så stor isolerande verkan som möjligt.
Isblocken var en efterfrågad vara, inte bara bland städernas bättre ställda hem, men också av mejerierna och bryggerierna. Här användes stora mängder is för avkylning av grädde, mjölk och smör samt vid bryggeriprocessen.

1982000010256_isupptagn_Luleå

Isupptagning på älven 1945 © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Carl Josefsson. Bildnummer: 1982000010256

Iskarlar
Isblocken levererades till hemmen av iskarlar. Iskarlar använde i början häst och vagn för att frakta isen men gick senare över till att använda lastbilar. För att underlätta hanteringen av de ca 50x50cm stora iskuberna använde han sig av en istång. För att skydda sig mot isblockens kyla bar iskarlen ett skinnkläde (se bilden nedan).

028a80f4-ef1a-412a-98d2-1faad56d5cf1_iskarl

Iskarl med isblock på ryggen vid sin häst och vagn på Strandvägen i Stockholm. Okänd fotograf. Bilden tagen 1912-1925. Originalbild arkiverad och utlånad av Stockholms stadsmuseum.

Till hushållen i städerna kom iskarlen 1-2 gånger i veckan och levererade is till isskåpen.

Vid tangentbordet: Jannica Grimbe (som i juli helst velat bo i ett isskåp 😉 )

 Detta inlägg finns i sin helhet på Kulturmiljö vid Norrbottens museum (Blogg) hemsida https://kulturmiljonorrbotten.com/