En ruin i vardande.

 Trots att Anders börjar bli ganska sliten i kropp och knopp så är vi nu i ett läge där det går undan. När vi kommit ner till fönsterhöjd blir det kortare stockar och väldigt mycket lättare att riva. Ett bekymmer vi hade var att knutarna spikades ihop när man i nåt skede bestämda sig för att kapa dessa. Med det fantastiska verktyget den japanska kofoten så blev problemet inte så stort.

Cecilia har varit förkyld med hög feber så hela helgen har Anders har fått jobba själv.

Till på fredag har vi beställt hämtning av timret i Ersnäs för transport till Lugnet i Avan (som ju är namnet på bloggen) där det så småningom ska bli till ett hus igen.

Eftersom det kostar per timme att ha en lastbil som lastar transporterar och lossar så vill vi göra hämtningen så effektiv som möjligt. Om tid finns så ska vi sortera upp timret i storleksordning och lägga det i högar vid vägen. Då kommer i alla fall lastningen att gå snabbt.

Så här såg det ut igår efter en dags arbete och nedanför finns bilder efter dagens arbete.

Detta inlägg finns i sin helhet på Lugnet i Avan hemsida https://lugnetiavan.blogspot.com/